Omfattande kreaturshållning redan på 1700 - talet

Vid den tiden omgavs inte Wapnö av böljande sädesfält. Åkrarna som brukades låg på höjdpartierna, eftersom övrig mark i dalen var vattensjuka betesmarker och slåtterängar. Även om gräsväxten var tunn och svag, var fodertillgången ändå så riklig, att ett stort antal kreatur kunde hållas. Wapnö Gård tog också emot andras kreatur för gödning. Göteborgsslaktarna hade börjat köpa oxar i Skåne för att kunna klara köttleveransen till Ostindiska kompaniet. De stallades om hösten på Wapnö för att göras feta. Gödning av slaktboskap var en viktig inkomstkälla. Alla djur på gården idag, går fria året om. På den tiden stod djuren klavbundna med två i varje bås.

Eget nötkött

Under år 2010 började Wapnö servera sitt eget nötkött i restaurangen. Vi blev en ren nötköttsrestaurang, inte "oxkött", då det oss veterligt inte går att köpa oxkött i någon butik överhuvud taget.

Wapnö Miljökött®- minskar klimatpåverkan

 Djuren på Wapnö håller landskapet öppet som annars skulle växa igen och ger i sin tur en bred artrikedom. Det är verkligen viktigt att se på naturens helhet och kretslopp. Ensilage som foder hela året ökar dieselanvändning och energiförbrukning i torkningen och är inte lika klimatsmart. Wapnö djur spelar också huvudrollen i vår biogasanläggning genom att bidra med ca 40.000 ton gödsel om året som omvandlas till el, värme och kyla. Rötresterna blir utmärkt växtnäring till våra grödor. Tillika har alltid våra kalvar en mjölkko som mamma.

Wapnö Miljökött® 

Ett läckert nötkött från Wapnös frigående djur. Alla kor semineras med könssorterad sperma så att det till största delen ska födas kvigkalvar. Tjurkalvarna som föds av köttras kastreras, så de kan födas upp likt kvigkalvarna, frigående året om, lång betesgång och långsammare tillväxt, vilket ger det bästa köttet. Första gången kvigan semineras blir det med mjölkras och de följande åren med köttras. Ungefär hälften av korna semineras med köttrasen Limousin vilket ger muskulösare kroppar (större styckningsdetaljer). Alla kvigkalvar med Limousinfar föds kulliga (utan hornanlag) och behöver därför inte avhornas.

Korsningar ger hållbarhet

För att ta fram så friska och hållbara djur som möjligt har vi valt att satsa på brokighet, alltså flera olika raser korsade med varandra. Mjölkraserna Svensk Holstein, SRB, Montbeliard, combirasen Fleckvieh samt köttrasen Limousin. Ex: En korsning mellan Holstein och Fleckvieh semineras första gången med en tjur från mjölkrasen Holstein, vid ca 3,5 års ålder semineras hon med köttrasen Limousin. Vid 5 års ålder får hon sin tredje kalv. Pappan är av köttrasen Limousin. Vid 6 - 7 års ålder har hon gett 600 kg utmärkt nötkött.

Fettet är köttets smakbärare och bidrar till att köttet upplevs som saftigt. Vårt nötkött möras med häng-  och styckmörning under anpassad tid och temperatur för att garantera bästa möjliga mörhet.  Mycket betesgräs och vallfoder som Wapnös djur får, ger dem den friska köttsmak som vi uppskattar. Det medför också att innehållet av de nyttiga omega-3-fettsyrorna ökar.